Tyresös nya gymnasium

Hem » 2014 » oktober

Månadsarkiv: oktober 2014

”It’s complicated, but it isn’t rocket science”

Citatet anspelar på skolutveckling och jag har lånat det av Trevor Dolan, som hastigt, och tragiskt, avled härom året. Han kom under sin korta akademiska karriär att identifieras som skolans främste försvarare. Där somliga gjort karriär på att svartmåla skolan, och lärarnas professionella utövande, kontrade Trevor med att skilja på vad vi faktiskt vet, och vad som enbart handlar om åsikter och allmänt tyckande. I sitt forskningsarbete sökte han att identifiera lärandets framgångsfaktorer och vad som är gemensamt för framgångsrika skolor, nationellt och internationellt. Fyra faktorer är gemensamma för de skolor som lyckas väl:

  • Rektors ledarskap. Ett synligt pedagogiskt ledarskap med utgångspunkt i en vision som rektor själv äger, kommunicerar och lever. Ledarskapet ska synas i fötterna lika mycket som i orden. Ledarskapet utövas fysiskt i korridorer, klassrum och övriga ytor där elever och lärare befinner sig.
  • Höga förväntningar. Förväntningarna uttrycker vi i vårt beteende. Med utgångspunkt i: En människosyn som utgår ifrån att alla vill lyckas. En värdegrund som säger att alla kan lyckas. Och ett uppdrag som inte viker från att alla ska lyckas.
  • Formativ bedömning. Smarta, tidseffektiva, utvärderingar som ger läraren en indikation på om undervisningen är effektiv och som möjliggör en nödvändig dialog mellan lärare och elev, kring var eleven befinner sig och vad som behöver göras för att nå uppsatta mål.
  • Lärarsamverkan. Lärare utvecklas i samverkan med andra lärare. Eller enklare uttryckt, lärare lär lärare.

I ett utvecklingsarbete bär vi med oss våra individuella ryggsäckar av erfarenhet och kunskap. Vi måste vara tålmodiga när vi i mötet benämner och identifierar gemensamma förbättrings- och utvecklingsområden. Ett gemensamt språk tar tid att utveckla. En genväg är dock att göra saker ihop. Att samlas kring ett ”hur” som är direkt applicerbart på yrkesvardagen. Under kommande två veckor kommer vi att ta ett grepp runt framgångsfaktor 3 och 4. Det kommer att utmana vår kreativitet och vårt mod, men det kommer att bli bra. ”It’s complicated, but it isn’t rocket science.”

Mattias Odhner Larsson, rektor

Omstart för samhällsvetenskapsprogrammet i Tyresö

Vad associerar vi till nationellt högskoleförberedande program i svensk gymnasieskola? Det beror säkert på vem du frågar, men vi har ett antal skolreformer i ryggen som definitivt färgar vår uppfattning och våra förväntningar. Meritvärdesreformen syftade till att få fler elever att vilja läsa mer matematik och moderna språk. Genom att t.ex. läsa mer matematik än vad din önskade universitetsutbildning har som grundkrav så premieras du i ditt totala meritvärde. Med gy11-reformen plockades också estetisk verksamhet, som obligatorisk kurs, ur studieplanerna för de högskoleförberedande utbildningarna.

En konsekvens är att gymnasieelever resonerar i taktiska termer där de har möjlighet att välja efter lust och motivation. I sitt individuella val, och i sina programfördjupningar väljer man kurser som ger högre meritvärde framför kurser som man egentligen önskar att läsa. Kanske kurser som man behöver läsa. Kurser med utgångspunkt i skapande, estetik och kreativitet. Vi som arbetar med ungdomar vet av erfarenhet att det är ytterst nödvändigt att förena det vetenskapliga hantverket med estetik och humaniora. När vi  arbetar med ”andra” uttrycksformer, och med andra perspektiv har individen en möjlighet att uttrycka sin hela, och fulla potential. Sistnämnda har man också sedan länge insett i den akademiska världen, och inom näringslivet.

Så hur ska vi tänka? Och vad ska vi göra? I Skolverkets kommentarer till examensmålen, avseende samhällsvetenskapsprogrammet, används en bred pensel. ”Examensmålen betonar att frågor om demokrati, kommunikation, etik, genus, och miljö ska behandlas. Även andra samhällsfrågor och olika samhällsvetenskapliga begrepp såsom integration, segregation och etnicitet kan tas upp ur ett lokalt, nationellt, europeiskt och globalt perspektiv.” Vidare i kommentarmaterialet betonar förståelsen av hållbarhet i Sverige och världen i övrigt. Att programmets breda karaktär kan bidra till att eleverna utvecklar ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. ”Kommunikation och modern medie- och informationsteknik betonas i examensmålen och är viktigt för hela utbildningen.” eleverna ska vidare ”ges möjligheter att utveckla färdigheter i att kommunicera om och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Det ställer krav på att arbetssätt som inkluderar detta ingår i utbildningen, och att olika typer av relevanta verktyg är tillgängliga för eleverna.”

Entreprenörskap ska ingå som ett pedagogiskt förhållningssätt där ledorden är: ”samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling”. Man betonar här möjligheten att se världen som klassrum och där ideella organisationer, näringsliv, högskolor och universitet utgör naturliga samarbetspartners.

Utifrån Skolverkets kommentarer gör jag ett antal reflektioner. Här följer några:

  • En samhällsvetare är idag inte en passiv konsument av kunskap bakom den stängda klassrumsdörren. En samhällsvetare har världen som arbetsfält. Vetenskaplig medvetenhet och källkritisk kompetens utgör fundament. Men eleven formulerar och utreder, självständigt, olika frågeställningar, samt producerar och kommunicerar sina resultat med hjälp av olika digitala verktyg.
  • Skolan måste se sin roll i att erbjuda möten med andra miljöer och människor än själva skolkontexten. Detta innebär att hållbarhetsfrågor t.ex. kan studeras utifrån en urban indisk kontext på samma sätt som hos renskötande samer på nordkalotten. Vi behöver erbjuda möjligheter till observationer och fältstudier i miljöer där de samhällsvetenskapliga perspektiven är själva kontexten. I Indien, på fjället, på tidningsredaktioner, i politiken, på myndigheter etc.
  • Delaktighet, inflytande, kreativitet och problemlösning måste gå bortom ”tungans bekännelse”. Elever som har verktyg att visa på måluppfyllelse kan också ge tydlig och konkret input i hur vi genomför olika typer av arbetsmoment. Från planering, via genomförande och fram till utvärdering.
  • Resultaten av elevernas arbeten måste vara transparenta, digitala och därmed vår verksamhets ansikte utåt. När mottagarna av resultaten är fler än klassen och läraren ökar också insatsen och motivationen.
  • Skolan måste vara aktiv i att bjuda in sociala entreprenörer, representanter för en mångfald av samhällsvetenskapliga yrken, högre utbildning, inspiratörer och förebilder. Nästa utbildningssteg behöver levandegöras och konkretiseras.
  • Vi behöver anpassa hela organisationen för att elever befinner sig utomlands, på fältstudier hos någon på regeringskansliet, på en tidningsredaktion etc. Det ställer krav på schema, samarbete, vilja och mod.
  • Vi behöver erbjuda adekvata, digitala verktyg. Det handlar om allt från hårdvara till den totala lärmiljön.

Till hösten kommer eleverna på samhällsprogrammet i Tyresö att associera sin utbildning till gedigna ämneskunskaper, kreativitet, initiativförmåga, skapande och delaktighet. Vi kommer att utbilda aktiva elever som producerar och bidrar till allas vidare lärande. Fortsätt att följa oss på vår resa!

Mattias Odhner Larsson, rektor