Tyresös nya gymnasium

Hem » Okategoriserade » Omstart för samhällsvetenskapsprogrammet i Tyresö

Omstart för samhällsvetenskapsprogrammet i Tyresö

Senaste kommentarer

Kategorier

Vad associerar vi till nationellt högskoleförberedande program i svensk gymnasieskola? Det beror säkert på vem du frågar, men vi har ett antal skolreformer i ryggen som definitivt färgar vår uppfattning och våra förväntningar. Meritvärdesreformen syftade till att få fler elever att vilja läsa mer matematik och moderna språk. Genom att t.ex. läsa mer matematik än vad din önskade universitetsutbildning har som grundkrav så premieras du i ditt totala meritvärde. Med gy11-reformen plockades också estetisk verksamhet, som obligatorisk kurs, ur studieplanerna för de högskoleförberedande utbildningarna.

En konsekvens är att gymnasieelever resonerar i taktiska termer där de har möjlighet att välja efter lust och motivation. I sitt individuella val, och i sina programfördjupningar väljer man kurser som ger högre meritvärde framför kurser som man egentligen önskar att läsa. Kanske kurser som man behöver läsa. Kurser med utgångspunkt i skapande, estetik och kreativitet. Vi som arbetar med ungdomar vet av erfarenhet att det är ytterst nödvändigt att förena det vetenskapliga hantverket med estetik och humaniora. När vi  arbetar med ”andra” uttrycksformer, och med andra perspektiv har individen en möjlighet att uttrycka sin hela, och fulla potential. Sistnämnda har man också sedan länge insett i den akademiska världen, och inom näringslivet.

Så hur ska vi tänka? Och vad ska vi göra? I Skolverkets kommentarer till examensmålen, avseende samhällsvetenskapsprogrammet, används en bred pensel. ”Examensmålen betonar att frågor om demokrati, kommunikation, etik, genus, och miljö ska behandlas. Även andra samhällsfrågor och olika samhällsvetenskapliga begrepp såsom integration, segregation och etnicitet kan tas upp ur ett lokalt, nationellt, europeiskt och globalt perspektiv.” Vidare i kommentarmaterialet betonar förståelsen av hållbarhet i Sverige och världen i övrigt. Att programmets breda karaktär kan bidra till att eleverna utvecklar ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. ”Kommunikation och modern medie- och informationsteknik betonas i examensmålen och är viktigt för hela utbildningen.” eleverna ska vidare ”ges möjligheter att utveckla färdigheter i att kommunicera om och presentera sina kunskaper, bland annat med hjälp av digitala verktyg och medier. Det ställer krav på att arbetssätt som inkluderar detta ingår i utbildningen, och att olika typer av relevanta verktyg är tillgängliga för eleverna.”

Entreprenörskap ska ingå som ett pedagogiskt förhållningssätt där ledorden är: ”samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling”. Man betonar här möjligheten att se världen som klassrum och där ideella organisationer, näringsliv, högskolor och universitet utgör naturliga samarbetspartners.

Utifrån Skolverkets kommentarer gör jag ett antal reflektioner. Här följer några:

  • En samhällsvetare är idag inte en passiv konsument av kunskap bakom den stängda klassrumsdörren. En samhällsvetare har världen som arbetsfält. Vetenskaplig medvetenhet och källkritisk kompetens utgör fundament. Men eleven formulerar och utreder, självständigt, olika frågeställningar, samt producerar och kommunicerar sina resultat med hjälp av olika digitala verktyg.
  • Skolan måste se sin roll i att erbjuda möten med andra miljöer och människor än själva skolkontexten. Detta innebär att hållbarhetsfrågor t.ex. kan studeras utifrån en urban indisk kontext på samma sätt som hos renskötande samer på nordkalotten. Vi behöver erbjuda möjligheter till observationer och fältstudier i miljöer där de samhällsvetenskapliga perspektiven är själva kontexten. I Indien, på fjället, på tidningsredaktioner, i politiken, på myndigheter etc.
  • Delaktighet, inflytande, kreativitet och problemlösning måste gå bortom ”tungans bekännelse”. Elever som har verktyg att visa på måluppfyllelse kan också ge tydlig och konkret input i hur vi genomför olika typer av arbetsmoment. Från planering, via genomförande och fram till utvärdering.
  • Resultaten av elevernas arbeten måste vara transparenta, digitala och därmed vår verksamhets ansikte utåt. När mottagarna av resultaten är fler än klassen och läraren ökar också insatsen och motivationen.
  • Skolan måste vara aktiv i att bjuda in sociala entreprenörer, representanter för en mångfald av samhällsvetenskapliga yrken, högre utbildning, inspiratörer och förebilder. Nästa utbildningssteg behöver levandegöras och konkretiseras.
  • Vi behöver anpassa hela organisationen för att elever befinner sig utomlands, på fältstudier hos någon på regeringskansliet, på en tidningsredaktion etc. Det ställer krav på schema, samarbete, vilja och mod.
  • Vi behöver erbjuda adekvata, digitala verktyg. Det handlar om allt från hårdvara till den totala lärmiljön.

Till hösten kommer eleverna på samhällsprogrammet i Tyresö att associera sin utbildning till gedigna ämneskunskaper, kreativitet, initiativförmåga, skapande och delaktighet. Vi kommer att utbilda aktiva elever som producerar och bidrar till allas vidare lärande. Fortsätt att följa oss på vår resa!

Mattias Odhner Larsson, rektor


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: